Vilken helg!!! Följde upp dubbelsegern i Mora med ytterligare en dubbelseger i Borlänge. Wow! Jag lyckades tagga till och vågade släppa på i Nybrobackens brant, kul att se att även brantåkningen börjar sitta bra. Under lördagens race fick jag på ett riktigt bra andraåk (snabbaste tiden med ett par tiondelar) som banade vägen för en ganska så överlägsen seger, vilket resulterade i 18,73 i points, fjärde bästa någonsin för mig. Under söndagen tappade jag lite tid ut på flacken i förstaåket, underlaget var mjukt, jag blev tung i ett par utgångar och tryckte igenom snön. Jag låg fyra inför andraåket, knappt en halvsekund från Jens som ledde, och kände att en fjärde raka seger mer eller mindre var bortom räckhåll för mig. Andra banan var dessutom förhållandevis rak och släppig, inget som jag brukar gilla när det är halvbrant. Men jag lyckades släppa på för fullt samtidigt som jag åkte dynamiskt i gropar, frånlut och de spår som hunnit bildats. Satte utgång på flacken klockrent och smällde återigen till med (delad) snabbaste tid i andraåket, och det räckte ända till seger! Och där stod jag, när topp 30 gått i mål och det var klart att jag vunnit, och förstod inte riktigt vad som hänt. Fyra segrar på fyra dagar.

Dessa fina resultat innebar att jag får åka ner till Andorra och Spanien i nästa vecka och tävla FIS- och EC-race. Skall bli skoj, åker ju med ett enormt självförtroende just nu, och då brukar man vara ostoppbar...

02/20/2013 - 20:40 | Kategori: | 0 Kommentarer »

Känslan när jag gick från onsdagens träning var att jag hade något på gång, åkningen kändes snabb, och allt var enkelt. Självförtroendesåkning med andra ord, om det nu ens är ett ord. Vid torsdagens race drog jag nummer nio vid lottningen, samma nummer som förra året när jag vann här i Gopshus. Redan där en indikation på att det skulle gå min väg. Första åket var riktigt vasst, pumpade på bra på flacken och gjorde några av mina skönaste svängar i mitt liv i målhanget. Tvåa inför andraåket, tight bakom ledande Jonas Nyberg. Samtidigt slog det mig att jag var två efter första åket även vid förra årets seger, så kände då att allt talade för en favorit i repris, haha. Jag kan inte låta bli att tänka i sådana banor ibland, på gott och ont. I vilket fall, satte ett bra andraåk förutom en miss på flacken som kostade tid. Trodde aldrig jag skulle kunna ta segern efter det, men jag avslutade riktigt starkt i den annars svåra och uppåkta banan, så slutade med att jag gick och vann. Kan vara en av det viktigaste segrarna jag tagit, för det här innebar att självförtroendet verkligen var åter på topp, efter ha haft en liiten svacka under en månads period.

Idag gick det precis lika bra som igår, stod som totalsegrare efter en jämn fight med Jens Henttinen, min träningspolare på akademin. Åkningen kändes bra båda åken, hittade spåren fint och fick med mig bra fart i Gopshus förhållandevis platta backe. Kan även tillägga att Jakob och Kåhre var inne topp tio vilket innebar fyra akademiare topp tio, detta för andra gången på tre tävlingar. För ytterligare statistik kan tilläggas att det var sjätte slalomtävlingen i rad med en eller flera akademiare på pallen. Vi är på G.

Imorgon och på söndag väntar nya slalomtävlingar, då i Borlänge. Nybrobacken i Borlänge är lite speciell, börjar segt, brukar vara svårt att få upp tempot och farten. Sedan väntar en brant där det gäller att försöka åka rent och släppa så mycket som möjligt, för slutet av backen är plattare än en parkeringsplats. Det brukar vara en svår avvägning om man skall börja staka på slutet eller inte. I vilket fall, full gas är det som gäller.

02/15/2013 - 18:09 | Kategori: | 2 Kommentarer »

Sista dagen Järsvö blev tillslut ingen fullträff, låg 12/100 från ettan i första åket, det trots att jag spräckte glasögonen mot en käpp efter bara 15 sekunders åkning. Men jag åkte kass i branten i andraåket så slutade knappt en sekund från vinnaren. Nåväl, en sjätteplats, för att inte ha tränat på tre veckor så är det inget att skämmas över. Tittar jag igenom statistiken den här säsongen så ser jag att alla slalomtävlingar jag fullföljt, dvs nio stycken, så har jag slutat topp sex på alla tävlingar. Stabilt, men toppresultaten har väl kanske uteblivit om jag ska vara ärlig mot mig själv. Men efter ett par dagars träning nere i Mora så är nu självförtroendet åter på topp, idag hade jag de tre snabbaste tiderna på race-pace-träningen. Timingen i åkningen sitter nu där den ska och ser nu fram emot fyra tävlingar på raken. Inleder med kvällstävling i Gopshus imorgon, följt av förmiddagstävling på fredag och därefter race i Borlänge lördag söndag.

02/13/2013 - 16:01 | Kategori: | 0 Kommentarer »

De fyra sista tävlingarna i Tyskland blev ingen höjdare, riktigt pissväder gjorde det hela till svårbemästrat. Cirka 4-5 decimeter blötsnö, underlaget, som bestod av is och bottenlös mjuksnö, saltades. Sikten var lika med noll. Arrangören slet med banan och skottade varenda käpp så att det blev till en enda rodelbana. Det är i sådana förhållanden man måste lita på ens åkning, och bara köra, vilket jag inte lyckades med. Försökte intala mig att det skulle gå, men självförtroendet fanns inte riktigt där efter en veckas sängliggande med halsfluss. DNF1 i första slalomracet för mig, och en halvtråkig fjärdeplats andra dagen. Presterade dålig åkning men hade ändå känn på segern, men jag var väl inte värd att vinna med den åkningen.

Under storslalomen var förhållandena under all kritik, att dom ens genomförde tävlingen var för många minst sagt konstigt. Några åkare som låg topp 10 lämnade in nummerlappen inför andraåket i ren protest, eller ilska. Underlaget var mjukt för de 10-20 första åkarna, därefter blev det hårt i rodelbanan vilket gjorde att åkare med nummer mellan 45-60 gick in på snabba tider och på placeringar mellan 4-10. Detta gjorde att jag att jag halkade ur topp 30. Jag hade missat inför andraåket att det var sju stycken framför mig som hade lämnat in nummerlappen, så när jag kom upp på start, med glasögonen immiga och blöta, var det endast två åkare innan mig. Av med kläderna, en tysk tränare ryckte glasögonen från mig och började torka linsen, medan jag knäppte pjuxen. Nog för att jag var less efter förstaåket, men vid detta läge var jag inte längre less utan kunde mest bara stå och skratta lite åt situationen. Det gjorde tydligen någon tysk tränare på start också, som tyckte situationen var lite rolig. När jag väl fick tillbaka glasögonen var linsen torr men fortfarande immig, så när jag drog iväg såg jag inte ett skit. Jag sladdade ner och gjorde sämsta tid med två sekunder. Oprofessionellt, ja, men... ja. Revanschsugen dagen efter så gasade jag på bra, även om åket i sig var harvigt. Sämre underlag har jag aldrig någonsin åkt i. Alla tränare på plats hade trampar banan efter besiktning och sedan saltat. Inte särskilt lyckat, hela banan blev ojämn, för att uttrycka det snällt. Det var kratrar i varenda sväng, det gick inte att åka. Jag låg åtta när tjugo åkare hade kört, och sedan valde arrangören att bryta tävlingen. Tråkigt för mig, men för allas säkerhet var det ett bra beslut.

Packade därefter väskan och flög hem till Sverige. Ett par dagar i Stockholm och vi är nu på plats i Järvsö. Tre veckor har gått sedan det senaste riktiga träningspasset. Formen är väl egentligen bra, men känner att jag är lite rostig. En femteplacering blev det idag, godkänt, men inte mer. Vet precis vad jag ska göra för att vinna imorgon, men gäller bara att lita på mig själv och våga ta fram det.

02/09/2013 - 22:12 | Kategori: | 0 Kommentarer »

I förrgår anlände vi till italienska Castelrotto, som ligger ett par kilometer från skidorten Seiser Alm. Seiser Alm sitter ihop med fler skidsystem som Val Gardena m.fl, och totalt har hela området 120 mil pistade nedfarter, ganska maffigt. Castelrotto, som ligger i den tysktalande delen av Italien, är allt annat än stort, men ändå hann vi snurra runt ordentligt för att hitta "Hotell zum Turm" som vi skulle bo på. Hade någon i sällskapet varit bättre på tyska så hade vi ganska snabbt kunnat lista ut att hotellet låg beläget vid kyrktornet mitt i byn, men nej, när gps:n strejkade ställde det till sig för oss. Hur gjorde man förr i tiden när man inte hade GPS? /Den förstörda generationen

Segare i kroppen än sega råttor ställde jag mig på start och genomförde gårdagens storslalomtävling med bravur. Jag har inte stått på skidor på åtta dagar eftersom jag haft halsfluss, och trots den osköna känslan så lyckades jag med ett ganska så bra resultat som sagt. Med startnumemr 29 placerade jag mig totalt på en 28:e placering, helt tömd på krafter i kropp och knopp. Idag gick det inte riktigt lika bra, missade flippen i första med en halvsekund efter lite smådålig åkning i den brantare delen av backen, och i andra åket bytte jag skidor och det fungerade inte alls, så allt gick åt skogen kan man säga. Nåväl, nu närmast väntar två slalomtävlingar i Jenner, lördag och söndag. Vila imorgon, men sedan väntar träning på fredag för att försöka locka fram tempo ur kroppen.

01/30/2013 - 21:03 | Kategori: | 0 Kommentarer »

Sedan förra inlägget skrevs så har jag legat dödssjuk i halsfluss, men nu börjar jag få mitt medvetande tillbaka. Knaprar penicillin och jag vågar nog lova att jag kommer att stå på start på tisdag då vi drar igång tävlingarna igen. Har missat alla träningsdagar här nere i Innerkrems vilket är tråkigt, men det är ju inget som går att göra något åt. Backen här i Innerkrems ser ut av vara hur grym som helst, lutar på hela vägen, och riktigt brant på slutet. Tråkigt att missa den träningen, eftersom brantåkning är något jag måste bli bättre på.

Jag kommer väl vara en aning rostig på tisdag, men ett par inåk och sittups på start så skall jag nog få igång gammkroppen.

01/26/2013 - 14:32 | Kategori: | 2 Kommentarer »

Nu svänger det fort! Lämnade Sverige och flög ner till Österrike i torsdags. Vi på akademin skall köra en tour här nere i två veckor, totalt sex tävlingar, fyra GS-race och två slalom. Men först ut väntade ett EC-race i Kirchberg. Fredag och lördag (då GS:n avgjordes) har ägnats till åt inåkning i backen bredvid race-hanget. För er som inte varit i Kirchberg kan jag meddela att de är de enda två backarna som finns här. Ett stenkast bort på andra sidan vägen så kan man dock åka upp med en lift som ansluter till Kitzbühel-anläggningen, som är enormt stor.

Inåkningen har känts bra, åkningen har flytet på fint på det isiga och greppiga underlaget. Har dessutom tejpat upp på ytterkant av bindningen för att få in knäna och på så vis inte få en lika aggressiv inställning, funkat klockrent. Kände mig väl förberedd inför dagens tävling, men allt gick åt skogen. Jag vet inte varför, men det låste sig bara helt enkelt. I Levi hade jag en skön känsla på start, men nu var jag lite nervös och stel. Första branten var tuff, och jag hade sett många ha problem, så gissar att jag bröt startpinnen med för stor respekt just därför. Jag var inte på grejorna från start, hamnade i trubbel ganska så direkt, och sen var det kört. Vad ska man säga? Orkar inte analysera här och nu, finns ingen meningen. Är det ens värt att analysera? Jag analyserar allt som jag gör, in i minsta detalj, ur alla synvinklar. Visst, man ska ta lärdom av allt man gör, men ibland kanske det bara är bättre att rycka på axlarna, se det som en skitsak som aldrig händer igen, och undvika att självförtroendet få sig en rak höger. Det sista är visserligen omöjligt, men det är inte omöjligt att resa sig efter en rak höger och nita tillbaka.

Nu väntar först sex dagars träning i Innerkrems, och sen blir det race som sagt. Därefter väntar ytterligare åtta slalomrace hemma i Sverige inom loppet av två veckor, så nu rullar det på med tävlingar minsann. Jag har tränat otroligt mycket senaste sex veckorna, endast ställt upp i två race, så nu är jag hungrig på tävlingar.

01/20/2013 - 18:40 | Kategori: | 0 Kommentarer »
Det är säkerligen inte många som vet om det, eller bryr sig, men idag är det sju år sedan Dave Lepard hittades död. Dave var utan tvekan en av de bättre låtskrivarna och frontmännen i rockhistorien, en stor talang världen miste alldeles för tidigt, han hann endast bli 25 år... Så idag ägnar jag ett par tankar åt honom och låter hans mästerverk till debutplatta, "Rest In Sleaze", gå på repeat hela kvällen.
01/20/2013 - 18:23 | Kategori: | 0 Kommentarer »

Vilken dag, det är träningar som denna man kommer minnas när man sitter där 80 år gammal och är på väg att trilla av pinnen. Vi var tre stycken som rullade i banan, jag, Jens och Kåhre. Underlaget var förvånansvärt bra, mot slutet hann det ett par djupa står på några ställen, men inget att klaga över. Anjatoppen stod för omväxlings skull som träningsbacke, kul att få in brantåkning i träningen, om än bara i fyra-fem käppar. Perfekt att kunna köra ner till myren och sen hoppa på liften där med hjälp av en krok. Omloppstiden låg väl på sisådär 3 minuter, varav ca 35-40 sekunders åktid i banan. Jag hann totalt med 10 åk innan jag var slut både psykiskt och fysiskt. Fick till många bra åk idag, varav ett par riktigt vassa. Gårdagens slalomträning gick också riktigt bra, så nu känns det som allt börjar falla på plats. Jag har hittat ett par triggerpunkter som gör att åkningen sitter till 100 %. Nu gäller det bara att upprepa så många åk som möjligt så att det sätter sig i ryggmärgen.

01/11/2013 - 15:11 | Kategori: | 0 Kommentarer »

Fick leverans från Profile Support häromdagen, innehållande nybroderad jacka, shorts, och en tröja. Lite försenat, men men, kul att grejerna äntligen kommit. Väntar faktiskt än mer grejer från Profile Support, men dessa är inte klara än, ligger fortfarande hos leverantören och väntar på att tillverkas och tryckas. Spännande!! =)

Skidåkningen då? Tränar för fullt, lägger mycket tid på slalomen nu. På balk/is fungerar åkningen klockrent, men jag har lite problem på den greppiga vintersnön. Problem är väl egentligen att ta i, det finns bra fart i åkningen och stabilitet. Men jag vill utvecklas mer, och åka gudomligt bra. Jag letar efter en speciell känsla. Jag är på snudd att finna den, jag närmar mig. Ibland är det riktigt nära, ibland är det lite längre ifrån. Skall testa lite olika inställningar imorgon för att se om det kan underlätta. Jag har höga krav på mig själv, och jag är väl en slags av perfektionist, och ibland med ganska kort stubin. Jag blir skitförbannad när det inte går som jag vill. Problemet ibland är att åkningen egentligen är riktigt bra fast att jag ändå inte är nöjd, och då blir jag förbannad, oftast inombords. När jag blir förbannad har jag sedan svårt att prestera den vanliga åkning som egentligen är riktigt bra. Jag kan inte vara förbannad på träning, det funkar inte. Tålamod. Tålamod. Fokusera på rätt saker.

01/09/2013 - 21:58 | Kategori: | 0 Kommentarer »

Sidor