Summering av SM-helgen

Nu så. Dags att summera SM-helgen i Funäsdalen. Målsättningen var att vara topp 15 i storslalomen, topp 5 i slalomen och topp 3 i parallellen. Ganska tuffa men ändå rimliga mål. Rimliga var precis det dom var, eftersom det slutade med att jag åkte till mig en placeringsstrike på 4-4-3. Jag har aldrig tagit medalj på ett mästerskap på varken U-, J-, eller ÄJSM, så detta var min första mästerskapsmedalj någonsin, något som jag blev otroligt glad över.

Gick ut med startnummer 23 i fredagens storslalom. Det rådde perfekta förhållanden i backen, det syntes knappt i banan att 22 åkare åkt innan mig, så gick in med inställningen att försöka åka rakt och tuff linje och låta skidorna gå rent utan sladd. Prickade även bra över alla kanter, nästan lite för bra över den skarpaste. Som man kan se på bilden så ser man att jag gick allra tuffaste linje över "Sommarvägen", så tufft att jag klippte hela käppen (det kommer upp ett slowmotionklipp på denna sväng snart). Lyckligtvis fastnade jag inte i käppen utan kunde fortsätta med bra fart genom långsvängen, troligtvis med den mest optimala åklinjen av alla. Kände att det var ett bra åk, men ändå förvånad när jag kom i mål och såg att jag låg åtta, en placering som jag sedan höll åket ut. Inför andra så körde jag på samma taktik, startade ju återigen 23:a så visste precis hur underlaget kom att se ut. Fick återigen på ett bra åk, gick in tvåa bakom Johan PH och tänkte "shit vad kul med en topp 10-placering". Det visade sig räcka längre än så och det hela slutade som sagt med en fjärdeplacering. Jonas Nyberg vann tävlingen före Emil Jansson och Johan PH.

Inför slalomen kände jag mig lite mer avslappnad efter att redan ha gjort ett bra resultat. Drog nummer 12 på lottningen, något som skulle visa sig inte vara så snabbt eftersom underlagets yta hade blivit mjukare till lördagen. Redan efter tre-fyra åkare bildades det spår som man var tvungen att rätta sig efter, något som Axel Bäck och André Myhrer drog nytta av. De är visserligen en klass för sig ändå, men det gjorde inte differenserna mindre om man säger så. Jag låg femma efter ett bra förstaåk, knappt två sekunder bakom Axel, och knappt en sekund upp till bronsplatsen. Körde för bronset i andraåket men kom lite fel in redan från start, och sedan höll det i sig resten av åket. Inga direkta missar i åket, men det blev bara lite kantigt och stelt. Men jag klättrade i alla fall en placering och slutade fyra, och jag var väldigt glad över det. Vann tävlingen gjorde Bäck, cirka halvsekunden före Myhrer. Jag fick dessutom för första gången göra en dopingkontroll direkt efter racet. Inte helt lätt att bara dra ner brallorna nedanför knäna och pissa på beställningen medan en snubbe står och tittar så att allt går rätt till.

Söndagens parallellslalom. Jag gillar parallell, har alltid gjort det. Senast i fjol vann jag "Första-Maj-trofén" i parallellslalom. Men Funäsdalens backe som parallell var stakad i var mycket brantare än vad jag tidigare är van vid, och jag var inte lika säker på min uppgift som jag brukar vara, även om jag försökte intala mig att det inte var så. Underlaget var dessutom ganska så harvigt eftersom 128 damer och herrar körde två åk vardera i första 32-delsheatet. Jag tog mig igenom de tre första heaten med säkerhet, visade inte upp någon toppåkning, men det var inte heller planen. När kvartsfinalerna kom drog jag på, på riktigt. Slog ut Per Saxvall, och hade sedan häng på Axel Bäck i semifinalen. Jag vann andra heatet med fem hundradelar men det räckte inte eftersom jag hade förlorat första heatet med 27 hundradelar. Tråkigt, kunde inte riktigt plocka fram det där sista som behövdes. Men vad ska man kräva, Axel är duktig och jag skämdes inte på något sätt av att bli besegrad.

I matchen om bronspengen ställdes jag mot Max-Gordon Sundqvist, som slogs ut i det andra semifinalheatet av André Myhrer. Jag hade varit otroligt snabb ut ur starterna hela dagen, men i första heatet ville jag chansa lite mer för att kunna skapa mig ytterligare ett lite större försprång än normalt. Jag var lite väl het och tjuvstartade, hörde hur det tjöt när jag nuddade grinden för tidigt och förstod direkt att det var en tjuvstart. Just då hade jag försatt mig i en jobbig situation eftersom jag blev diskad i åket och fick 0,5 sekunders tidstillägg inför andraåket. Men någonstans inom mig visste jag ändå att det var möjligt att ta igen det, men då krävdes en klockren start och perfekt åkning utan misstag. Och det var precis det jag fick till. Tog ledningen snabbt samtidigt som Max-Gordon troligtvis blev lite stressad, och sedan fortsatte jag att mata på hela åket helt perfekt utan misstag. När jag väl sträckte mig över mållinjen så jag att "Flash-Gordon" borde vara för långt bak för att han skull kunna hålla sitt försprång på en halvsekund. Mycket riktigt, jag tog hem åket med ca 70/100 och vann därför bronsmatchen med ca tjugo hundradelar. Jag utbröt i något slags glädjevrål som jag tror ännu ekar över Funäsdalen. Äntligen fick jag min medalj, min första mästerskapsmedalj. Myhrer stod som slutsegrare och Bäck blev tvåa.

Kommentarer

Lägg till ny kommentar

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.